Frågor och svar

Vi får ofta frågor om bygglov. Här hittar du svar på några av de vanligaste.

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun eller en annan myndighet. Byggherren har det fulla ansvaret för att gällande lagar, förordningar, föreskrifter och beslut följs.

För åtgärder som kräver lov eller anmälan ansvarar byggherren bland annat för att:

  • åtgärden inte påbörjas förrän lov har beviljats eller anmälan har gjorts,
  • byggnationen inte påbörjas innan startbesked finns,
  • åtgärden uppfyller bygglovsbeslutet och de krav som gäller enligt plan- och bygglagstiftningen,
  • Åtgärden inte tas i bruk innan slutbesked finns.

Du får bygga låga luftiga staket runt din tomt utan bygglov. För att det ska vara bygglovsbefriat får staketet högst vara 1,1 meter med minst 50 % genomsiktlighet. Vill du bygga ett högre eller tätare staket måste du ansöka om bygglov. Du behöver alltid ta hänsyn till trafiksäkerheten. Ett staket får max vara 0,8 meter högt 10 meter från en korsning.

Du ska få bygglovsbeslutet senast 10 veckor efter den dag då ansökan kom in eller blev komplett. Om byggnadsnämnden förelägger dig att komplettera inom tre veckor, räknas de 10 veckorna istället från den dagen du har kompletterat din ansökan.

Du får inte påbörja byggandet förrän du har fått ett startbesked från byggnadsnämnden. Även om du fått startbesked får du inte påbörja förrän tidigast 4 veckor efter det att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Det räcker alltså inte med bara ett beviljat bygglov.

Ett bygglovsbeslut kan överklagas. Beslutet kungörs i Post- och Inrikes Tidningar och överklagandetiden är fyra veckor från det att beslutet kungjorts. De som har bedömts vara berörda, oftast de grannar som direkt gränsar mot din fastighet, har tre veckor på sig att överklaga från att de har tagit del av beslutet. När överklagandetiden har gått ut kan beslutet anses vunnit laga kraft.

När byggnadsnämnden får in ett överklagande görs först en rättidsprövning där ett beslut tas om överklagandet har kommit in i rätt tid. Ärendet lämnas sedan över till Länsstyrelsen som tar beslut om överklagan ska avslås eller om kommunens beslut ska upphävas eller återremitteras.

Beroende på var din fastighet ligger kan det finnas en detaljplan som gäller för området. I en detaljplan regleras hur nära grannen man får bygga både vad gäller huvudbyggnad och komplementbyggnader.

Utanför detaljplanerat område får man bygga närmare än 4,5 m till grannen om det inte innebär en olägenhet. Byggnadsnämnden gör i sådana fall en prövning om det kan anses vara lämpligt att placera byggnaden nära tomtgränsen.

Bygglovsbefriade åtgärder får placeras närmare än 4,5 m från gränsen om man har grannens medgivande. Om de placeras närmare än 4,5 m mot gata eller allmän plats är åtgärderna inte längre bygglovsbefriade utan kräver bygglov.