Skadedjur

Den spanska skogssnigeln, även kallad ”mördarsnigeln”, kan snabbt förstöra en hel köksträdgård. Det finns många metoder, mer eller mindre effektiva och miljövänliga, för att rädda växterna i din trädgård.

Salt: Salta inte på sniglarna! Det innebär en långsam och plågsam död för sniglarna men det rubbar även växternas näringsbalans vilket skadar växterna i din trädgård.

Klippning, kokning eller frysning av sniglar: Detta är en mindre plågsamt för sniglarna och det är även bättre för din trädgård.

Olika former av stängsel: Detta är ett alternativ för att skydda just köksträdgården eller en speciell rabatt från skadedjur, så som sniglar.

Järnfosfatpreparat:  Järnfosfatpreparat är ett medel mot sniglar som säljs i form av korn. Sniglarna äter av kornen, tappar sedan lusten att äta och drar sig tillbaka till sina ”gömställen” och dör. Kadavret tillsammans med järnet och fosfatet tas upp i ekosystemet, då detta är naturliga näringsämnen.

Torra växter är känsligare mot bladlöss, se därför i första hand till att växterna inte torkar ut för att undvika angrepp. Angripna växter kan besprutas med varmt vatten som håller mellan 50-54 grader. Fungerar inte det kan du använda nässelvatten eller en lösning med såpa.

Höga koncentrationer av såpa bör undvikas, speciellt när det gäller såpsprit, eftersom det kan ge skador på växten. Upprepa behandlingen efter några dagar.

För att undvika angrepp av jordloppor, se till att växterna får tillräckligt med fukt redan tidigt på året. Försommartorka är extra gynnsam för jordloppor. Genom att täcka odlingen med fiberduk hindras spridningen. Vid angrepp kan plantorna pudras med aska eller medlet algomin som kommer från havsalger och innehåller en del kalk.

Klipp av de angripna bladspetsarna på exempelvis purjolök för att hindra spridning.

Täck växterna med fiberduk eller väv. Täckning är ett effektivt skydd mot alla flygande skadegörare och på grund av att jorden under duken blir fuktigare och varmare minskar dessutom frost- och uttorkningsskador på växterna.

Var noga med att kupa, det vill säga se till att det finns gott om jord runt potatisplantan, för att slippa bladmöglet. Odla helst motståndskraftiga sorter som till exempel Aquila, Bellona, Grata och Provita. Använd aldrig potatis som är angripen av brunröta som utsäde. Avlägsna direkt angripna knölar och blast från odlingen. Potatissjukdomar sprid ofta via jorden, så byt därför odlingsplats varje år och se till att använda rena redskap.

Håll jorden fuktig från knölbildningen och cirka en månad framåt. Gödsla inte potatisen med halmrik naturgödsel utan använd hellre gröngödsling och kompost. Undvik kalk. Motståndskraftiga sorter mot potatisskorv är till exempel Grata och till viss del Bellona.

Odla inte mottagliga sorter på samma plats oftare än vart 4-5 år. Har grödan redan blivit utsatt för angrepp bör du ha ytterligare ett uppehåll mellan odlingstillfällena. Välj motståndskraftiga potatissorter som Bellona, Provita och Ukama och köp utsäde som är statsplomberat. Tänk på att det även finns risk för smittspridning via redskap och maskiner.