Invasiva arter
En invasiv främmande art, är en art som vi människor flyttat från sin ursprungliga miljö till en miljö där den sprider sig snabbt, tränger undan andra arter och hotar den biologiska mångfalden.
Invasiva arter är ofta konkurrenskraftiga och kan lätt tränga undan andra arter. De kan också vara giftiga eller sprida sjukdomar.
Idag finns det över 2 000 främmande arter i Sverige och drygt 20 procent av dem är eller riskerar att vara invasiva.
Du måste bekämpa invasiva arter
Om du äger eller hyr mark så är du enligt lag skyldig att bekämpa de invasiva arter som finns på EU:s lista över arter som anses vara särskilt skadliga.
Förbjudna arter
EU har tagit fram en lista över arter som anses särskilt problematiska. 11 av dessa finns i Sverige. Dessa arter är bland annat förbjudna att importera, odla eller sprida.
Av de förbjudna arterna är det främst jätteloka, jättebalsamin och signalkräfta som förekommer i Kalmar kommun.Du hittar hela listan på Naturvårdsverkets webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Jätteloka är en storvuxen växt, som kan bli tre meter hög ha en halvmeter bred blomställning. Växtens saft kan orsaka hudskador i kombination med solljus, och det är viktigt att ha skyddskläder när man bekämpar arten. Vid hudkontakt med växtsaft ska man skölja sig noggrant och undvika solljus efterföljande dagar. Foto: Jean-Pol Grandmont (cc by sa)
Det är viktigt att se till att jättebalsaminen inte sprider sina frön, och det bästa sättet är att slå av växten innan frösättning. Foto Maja Dumat (cc by)
Arter som inte är förbjudna men som kräver försiktighet
Andra arter som kan ställa till problem, även om de inte är förbjudna att odla, är parkslide, jätteslide, vresros, blomsterlupin och kanadensiskt gullris. Även dessa bör vi bekämpa och framför allt är det viktigt att inte sprida dem i naturen. (Sannolikt kommer flera av dessa arter att klassas som förbjudna inom kort och en uppdaterad nationell lista förväntas komma under 2023.)
Parkslide är en riktig överlevare och den sprider sig lätt. Även mycket små delar av rot eller stam kan ge upphov till en ny växt. Läs på hur den bäst bekämpas innan du börjar din bekämpning. I vissa fall kan bästa lösningen vara att låta den stå kvar men bevaka om den brer ut sig.
Vresrosen sprids med rotutlöpare och frön (nypon). Man bör gräva upp rosen för få bort den och inte låta den utveckla nypon eftersom fåglar gärna äter dem och sedan sprider dem långt.
Blomsterlupin kan bekämpas genom att slå av växten 3-4 gånger per år före frösättning samt att gräva eller rycka upp plantor alternativt marktäckning.
Kanadensiskt gullris sprider sig lätt med frön och rötter, och man bör ett par gånger per år före frösättning slå av eller dra upp växten samt se till att alla rötter samlas in och för att slängas.
Så motverkar du spridning
Innan du börjar ta bort växter på din tomt eller mark är det viktigt att läsa på om hur du bäst bekämpar den och tar hand om avfallet. På Naturvårdsverkets webbplats hittar du bra information om det.Läs mer om invasiva arter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Olika växter sprids på olika sätt men för växter som sprids med fröer är det viktigt att ta bort blomman innan den hinner bilda frön. Vissa växter sprids i stället med rotskott. Dessa behöver du vara särskilt försiktig med när du gräver upp jord, så att du inte sprider växtdelar.
Jord från platser där invasiva arter har vuxit ska sållas noggrant på växtplatsen för att skilja ut rotdelar och andra växtrester. Jorden läggs tillbaka på samma plats efter sållning och rot och växtdelar läggs i täta säckar för transport till avfallsanläggning (Moskogen). Bevaka sedan platsen noga för att hålla koll på om det kommer nya plantor.
Flytta aldrig jord från en plats där invasiva arter vuxit! Risken är stor att du sprider växten till en ny plats. Om växten finns på EU:s lista över invasiva främmande arter kan det till och med vara ett lagbrott att flytta sådan jord.
Släng heller aldrig växtrester, jord eller rötter från invasiva arter i komposten, på kommunala grönytor eller i skogen. Lägg i stället växtrester från invasiva arter i täta, kraftiga plastsäckar och förslut väl.
Om du inte kan köra säckarna till avfallsanläggningen i Moskogen direkt så se till att förvara dem så att djur inte kan göra hål och dra ut något ur dem.
Kemisk bekämpning är inte något alternativ för de allra flesta eftersom det råder ett generellt förbud mot kemisk bekämpning på nästan alla platser där de aktuella arterna växer och dessutom krävs det en särskild utbildning och formell behörighet.
Här kan du lämna växtrester från invasiva arter
Lägg rester av invasiva arter i kraftiga plastsäckar och förslut väl, till exempel med eltejp eller buntband och kör det sedan i en täckt transport till Moskogens avfallsanläggning för förbränning. Det kostar inget att lämna det där för privatpersoner.
Lägg det inte i hushållssoporna! Hanteringen av soporna före förbränning medför stor spridningsrisk.
Tänk på att transporten till avfallsanläggningen innebär en risk för spridning längs hela sträckan om inte avfallet transporteras så att det inte kan ramla av. Om du transporterar i släpvagn, se till att den är täckt.
Rapportera fynd
Genom att rapportera fynd av invasiva arter så hjälper du till att kartlägga förekomst och spridning. Det är ett viktigt underlag för en effektiv bekämpning och för att få ökad kunskap.
Det finns flera olika sätt att rapportera invasiva främmande arter. Vilket du ska välja beror på vilken art det gäller och var du hittar den.
Om du hittar invasiva arter på kommunens mark bli vi glada om du rapporterar det till oss på minasidor.kalmar.se under rubriken ”Felanmälan – träd och buskar”. Tala om var du har hittat växten och skicka gärna med en bild. Rapportera invasiva arter på kommunens mark i e-tjänsten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Här kan du rapportera alla invasiva främmande växter och djur som finns på EU:s lista samt blomsterlupin, parkslide, sjögull och vresros. Tänk på att du måste bifoga en eller helst flera bilder när du rapporterar. Det är för att artexperterna ska kunna fastställa att det verkligen är den invasiva arten som rapporteras in.
När du hittar invasiva arter på din egen mark är du själv ansvarig för att bekämpa dem, men det är ändå bra om du rapporterar det till artdatabanken. Enklast rapporterar du fynd på www.invasivaarter.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Mer information
Här kan du läsa mer om invasiva arter.Invasiva främmande arter (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Invasiva främmande arter | Länsstyrelsen Kalmar (lansstyrelsen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Invasiva främmande arter - Svenska Jägareförbundet (jagareforbundet.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.EU:s lista för invasiva främmande växter (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Fler sidor inom biologisk mångfald
Fruktlundar
För gynna den biologiska mångfalden har vi anlagt fruktlundar på flera platser.
Giftfri trädgård
Här får du mer information och konkreta tips på hur du kan få en grönskande och giftfri trädgård.
Gräsmatteängar
Kalmar kommun skapar gräsmatteängar för att se till att fjärilar, bin och andra pollinerande insekter hittar mat.
Kalmars eklandskap
I Kalmar kommun finns många gamla ekar och sällsynta arter som lever i dem. Vi jobbar för att bevara dessa.
Naturvärden i ekskogsmiljöer
Vi har gjort en inventering av några särskilt intressanta områden i kommunen där sällsynta arter lever.