Hur kommer en detaljplan till?

En detaljplan är ofta det första steget som tas när något ska byggas. Det är bara kommunen som kan göra en detaljplan. Det beror på att vi enligt lag har ensam rätt att bestämma över hur mark och vatten får användas. Kommunen har ett så kallat planmonopol.

Stegen i detaljplaneprocessen

Hos oss är det samhällsbyggnadskontoret som ansvarar för detaljplaner.

I detaljplaner får kommunen reglera användningen av mark- och vattenområden och bebyggelse. Detaljplanen innehåller planbestämmelser som får rättsverkan. Bedömningen som görs i detaljplanen utgör ramarna för prövningen av framtida bygglovsärenden. Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för exempelvis bebyggelse. Detaljplanen syftar till att säkra att mark- och vattenområden inom planområdet används till de ändamål som de är mest lämpade för. En detaljplan kan tas fram både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. När kommunen tar fram en detaljplan görs det enligt en bestämd process som syftar till att berörda ska få insyn i projektet, få fram ett bra beslutmaterial och förankra planförslaget. Det finns tre processer som en detaljplan kan följa: begränsat förfarande, standardförfarande och utökat förfarande. Se mer om detaljplaneprocessen i filmen nedan.

Planarkitekten sätter med utgångspunkt i översiktsplanen i gång med att utreda och undersöka platsen och förutsättningarna. Bland annat ska man ange hur gator och allmänna platser ska utformas, liksom kvartersmark och eventuella vattenområden. Sättet att redovisa i materialet är standardiserat.

Till varje detaljplan hör en plankarta och en planbeskrivning som anger syftet och förklarar innehållet. Planbeskrivningen ska också ange vilka eventuella åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras.
Planhandlingarna kan också utgöras av illustrationskarta, behovsbedömning, miljökonsekvensbeskrivning, samrådsredogörelse, granskningsutlåtande samt andra eventuella utredningar.

Synpunkter som inkommit under granskningstiden sammanställs och planhandlingarna bearbetas eventuellt. Leder bearbetningen till att kommunen gör nya förändringar i förhållande till granskningshandlingen kan det bli nödvändigt att skicka ut förslaget på förnyad granskning. Huvudregeln är att det är kommunfullmäktige som fattar det slutliga beslutet att anta planen. I vissa fall (när planen inte är av stor vikt eller principiell betydelse) delegeras beslutet till kommunstyrelsen eller samhällsbyggnadsnämnden.

När antagandebeslutet har fattats meddelar kommunen länsstyrelsen och andra berörda att en ny detaljplan är antagen. Samtidigt publiceras beslutet på kommunens anslagstavla och hemsida, ibland också i tidningen. Efter publicering inleds en tre veckors prövotid. Under dessa tre veckor har de sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter och inte anser sig fått dem beaktade möjlighet att överklaga. Den som vill överklaga ska skicka en skrivelse till kommunen där man anger vad man vill ha överprövat. Kommunen har då möjlighet att ompröva beslutet. Om man väljer att inte göra det överlämnas överklagandet till länsstyrelsen för prövning. Det beslut länsstyrelsen fattar kan i sin tur överklagas till mark- och miljödomstolen.

Nästa steg i processen är laga kraft.

Om ingen överklagar detaljplanen så vinner den automatiskt laga kraft efter att prövotiden avslutats. Laga kraft innebär att en dom eller ett beslut taget av en domstol eller myndighet inte längre kan överklagas. Om beslutet överklagas inleds en överklagandeprocessen som leder till att detaljplanen antingen vinner laga kraft eller upphävs.

Hela processen fram till att en ny detaljplan vinner laga kraft tar ca ett år, men större eller särskilt komplicerade detaljplaner tar ofta längre tid.

Detaljplanens genomförandetid är 5, 10 eller 15 år. Detaljplanen gäller även efter genomförandetiden gått ut, men de byggrätter som detaljplanen reglerar är inte längre garanterade.

Med byggrätt menas i vilken omfattning som en tomt/fastighet kan bebyggas.