JavaScript inaktiverat

Många funktioner på webbplatsen kräver att man har JavaScript aktiverat. Vi kan inte ansvara för användarupplevelsen.

Vadå digital välfärd och vardag?

Bild

Vi svenskar är ett av världens mest digitala befolkningar samtidigt som vi har ett av världens mest utvecklade välfärdssystem. För att kunna upprätthålla samhällets service till oss medborgare är det naturligt för stat och kommun att se vad digitaliseringen kan erbjuda för fortsatt utveckling av vår gemensamma välfärd

”Man kan väl inte ha en digital välfärd?” och ”Är inte det mänskliga mötet viktigt längre?” är frågor vi ofta får till oss. Svaret på båda frågorna är: Jo! Tvärtom kan digitaliseringen frigöra resurser och bidra med ökad kvalitet i vardagen inom till exempel skola, vård och omsorg.

Till hjälp i vardagen
Ett hushåll som är i behov av omsorg kan kompletteras med rörelsedetektorer som larmar om en brukare inte går upp på morgonen, tillsyn på natten genom kamera så man slipper väcka brukaren och påminnelser om öppna kylskåpsdörrar. Många små smarta saker som kan leda till mer tid för det mänskliga mötet inom omsorgen.

Majoriteten av alla patienter med måttliga besvär vill få en snabb och effektiv konsultation och, när det behövs, en hänvisning till en specialist. Den första kontakten kan lika väl ske digitalt istället för fysiskt. Patienter kan snabbt få svar på sina symptom, slippa åka till vårdcentral, kanske undvika en färdtjänstresa och snabbare få rätt vård.

Undersökningar inom vården visar prov på att det finns otaliga exempel på att en fysisk konsultation måste ske enbart för att konstatera att sjukdomen kommer att läka av sig själv. Här kan vi avlasta vårdkedjan och lägga mer resurser när de verkligen behövs.

I skolan kan lektioner och lärande anpassas efter elevens behov, finns läs och skrivsvårigheter kanske eleven får mattetalet uppläst digitalt och svarar tillbaka till enheten. Fjärrundervisning, individuella läroplaner eller undervisning på flera språk är några exempel på vad en digital välfärd innebär. Möjligheterna ökar snabbt och allt fler tjänster utvecklas för att tillgodose individens förutsättningar och mål.

Hur påverkas jag?
Hur påverkas då vår vardag? Tänk tillbaka när vi åkte in till banken för att göra våra bankärenden, deklarationen skulle lämnas i Skattemyndighetens brevlåda innan midnatt, barnens utveckling i skolan följde vi på ett kvartsamtal en gång per termin och behövde vi förnya ett recept bokade vi in oss på hälsocentralen via telefonsamtal och efterföljande möte någon vecka senare bekräftade utskrivningen av ett nytt recept. Detta var ju vardag för oss då! Idag klarar vi av detta på några sekunder med till exempel vår smarta telefon. Samtidigt styr vi värmepumpen, får reda på att tvättmaskinen precis är klar och barnen har kommit hem från skolan via det digitala låset på ytterdörren.

97% av alla svenskar mellan 65-75 år har mobiltelefon, 100% av svenskarna mellan 25-35 år använder Internet och hälften av alla 2-4-åringar brukar rita och måla på dator eller surfplatta. Utvecklingen går snabbt och det kan vara svårt att hänga med i tempot. Gemensamt för utvecklingen är att de tjänster vi tar oss an blir enklare att förstå, enklare att anpassa efter dina förutsättningar och gör din vardag mer flexibel. Allt detta är möjligt tack vare att våra appartarer och enheter kan kopplas upp och kommunicera med varandra. En stabil och säker uppkoppling är en grundförutsättning för att vi ska kunna nyttja tekniken fullt ut.

Men hur är det då med det mobila nätet som byggs ut och blir bättre och bättre, räcker inte det? Fördelen med just fiberutbyggnad är att fler telestationer blir fibrerade, kapaciteten ökar och täckningen blir bättre. Mobilt bredband är ett utmärkt komplement men en fast fiberuppkoppling är fortfarande det mest framtidssäkra och driftsäkra alternativet och det kommer vara det under framskådlig tid.

Vi i kommunens bredbandsgrupp finns till för dig! Om du är osäker, har frågor eller funderingar kan du alltid vända dig till oss för råd. Våra kontaktuppgifter finns på kalmar.se/bredband.

Publicerad: 21 november 2017