När pandemin slog till i Sverige så uppmärksammades Järvaområdet i närheten av Stockholm som ett område som drabbades extra hårt av coronaviruset.
Här bor det många svensk-somalier och i rapporteringen så pratades det mycket om att den ökade smittspridningen berodde på språkproblem. Men att det endast skulle bero på språkproblem är att förenkla situationen, menar läkare och sjuksköterskor med somalisk bakgrund.
Medlemmarna i svensk-somaliska läkarföreningen säger att deras patienter alltid drabbas hårdare av infektioner. Det kan räcka med vinterkräksjuka. Är man trångbodd är det väldigt svårt att isolera den som är sjuk eller är i riskgrupp. Det är få som kan arbeta hemifrån då många har samhällsbärande yrken så som färdtjänstchaufförer och vårdbiträden och gruppen svensk-somalier blir därför mer exponerade för smitta. Många är multisjuka, röker, har högt blodtryck och diabetes. Alla har heller inte råd att köpa en termometer, men kommer de till vårdcentralen kan personalen ta tempen och då passa på att prata om vad som är normaltemperatur och ge egenvårdsråd.
Men det är alltså inte bara språket som ligger bakom den ökade smittspridningen i liknande områden runt om i landet. Det handlar även om den utbredda segregationen och fattigdomen. Förutom de sociala faktorerna finns kulturella aspekter som avgör vissa utlandsföddas utsatthet inför hotet av corona.
Erfarenheterna från Järvaområdet gör att vi i Kalmar fortsatt försökt att ha våra lokaler på Integra öppna för besök, även om flyktingmottagningen har hållit stängt. Vi har även försökt att sprida vårt material på flera olika platser runt om i Kalmar där vi vet att målgruppen vistas. Varje vecka skickas även ett språkbrev på 8 olika språk ut i samarbete med Länsstyrelsen Kalmar län.