Kalmar Teaters historia

När Kalmar teater invigdes 1863 bodde endast cirka 8 000 personer i Kalmar. Många av dem var barn.

Byggandet av Kalmar Teater låg helt i tiden. Även om det kan vara en smula underligt att lägga ned pengar och energi på en så ståtlig byggnad i en stad i Kalmars dåvarande storlek.

Det gick bra för Kalmar. Mycket på grund av Krimkriget eftersom kriget innebar att många andra länder var satta i blockad. Under denna tid växte också den nya borgerligheten fram med nya ideal och anspråk som kunde ses i stadsplaneringen.

Borgerlighetens syn på bildning och hygien, ansvar och samhällelig moral bidrog till att många nya byggnader byggdes. Bland annat fängelset som byggdes 1851 och ett varmbadhus som stod klart på 1850-talet.

1842 kom den allmänna folkskolestadgan och på 60-talet byggdes nya folkskolor på Kvarnholmen, Ängö och Malmen. 1902 organiserades en fast brandkår och två år senare byggdes en ny brandstation.

Runt sekelskiftet byggdes också vattentornet. Den nya teatern fungerade lika mycket som en social mötesplats som en plats att se teater på.

Valet av byggplats

Innan teatern byggdes fungerade tullpackhusets vind på rådhustomten som
teater, men där var trångt och kallt. Publikplatserna var länge onumrerade och
det berättas om hur männen gick i förväg och la sig över bänkarna för att på
så sätt reservera platser åt damerna som kom senare, lagom till föreställningen. 1842 bildades "bolaget för det nya teaterhuset" som arbetade för att få fart på byggandet av en riktig teater.

Så småningom började byggandet på Larmtorget vid fästningsvallarna. Valet av byggplats är typiskt för denna tid, då alla europeiska städer lät riva de omoderna försvarssystemen och istället uppförde parker och olika mötesplatser. Fästningsvallarna på Kvarnholmen började rivas på 1860-talet.

Teaterns utformning

Den viktigaste internationella influensen under denna tid var hovteatern i
Dresden som ritats av arkitekten Gottfried Semper som visade nya idéer om
arkitektonisk funktion. Grunden i Sempers lära var att byggnadens inre ska
bestämma dess yttre form, något som kan tyckas ganska självklart för oss men
som var en motreaktion mot den rådande nyklassicismen och dess stora kontrast
mellan byggnadens yttre och inre utformning.

Kalmar Teater är ett bra exempel på en teater i Sempers efterföljd, framför allt på grund av att publikplatserna är placerade centralt i byggnaden.

Gasljus lyfte detaljer

1800-talets teaterkonst hyllade en scenisk framställning som eftersträvade
verklighetsillusion – i en romantisk mening. Kravet på detaljrealism växte sig
allt starkare, något som också påverkades av gasljusets införande vid 1800-talets mitt.

Med gasljusets hjälp såg man detaljerna tydligare – och skavankerna, något som bidrog till att den offentliga miljön förbättrades väsentligt under denna tid. Det nya systemet krävde också en ny typ av ventilation. Kalmar Teaters arkitekt, Bror Carl Malmberg ritade den första svenska teater som byggts med gasljuset i åtanke – Nya (nu Stora) Teatern i Göteborg.

Gasljuset är också intressant av en annan orsak, det ledde nämligen till att besökarnas utseende blev allt viktigare. Under denna tid var takkronan tänd även under föreställningen för att publiken skulle kunna se varandra.

Teaterns inredning

Att Kalmar Teaters arkitekt Bror Carl Malmberg också har ritat Stora Teatern
i Göteborg märks tydligt på den slående likheten mellan teatrarna. Bildhuggaren
Carl Ahlborn har svarat för dekoren i båda teatrarna och dekorationsmönstren liknar varandra mycket, med några mindre variationer och förändringar.

Kalmar Teater är inredd helt enligt tidens mode med en färgställning i rött, vitt och guld. Åskådarrummet är dekorerat med förgylld ornamentik, textila inslag är röda och även salongens ytterväggar är målade i rött. Allt detta är mycket typiskt för tiden för teaterns byggande.

Verksamhet på Kalmar teater

Från början fanns i teaterhuset en biljardsalong, hotell, restaurang och schweizeri.
Ett "schweizeri" var en form av konditori där även alkoholhaltiga drycker serverades som var mycket populära under en period. Dessa förbjöds dock efter en tid.

Kalmar Teater är en autonom teater, vilket betyder att den huvudsakligen är
byggd för teaterverksamhet. Annan verksamhet har dock ägt rum här genom
tiderna. Teatersalongen har används till såväl biograf som cirkus med levande
hästar! Vid de tillfällen under senare delen av 1800-talet, då teatern fungerade som cirkus lades parketten över med trägolv. Vid andra tillfällen förvandlade man parketten till golv för danstillställningar.

Kalmar teater idag

Idag släpps inga hästar in i salongen, men desto fler spännande teatersällskap och
andra artister. Kalmar Teater drivs som en gästspelsscen och erbjuder lokala, regionala och nationella arrangemang.

Källor:

Borgwall Manne, Kalmar i minnets skimmer, 1954
Hammarström Ingrid red., Kalmar stads historia III, 1984
Kulturnämnden i Kalmar, Kalmar Teater historia och ombyggnad, 1988
Stribolt Barbro, Stockholms 1800-talsteatrar, 1982