Så jobbar vi med förorenade områden

Miljömålsarbetet

I Sverige drivs miljöarbetet framåt med hjälp av ett övergripande mål som kallas för generationsmålet. Generationsmålet går ut på att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Till hjälp för att nå upp till detta mål har 16 nationella miljömål formulerats varav ett av dem är ”Giftfri miljö”. Detta syftar till att vi till nästa generation ska lämna över en miljö fri från gifter.

Förorenade områden

För att vi i Kalmar ska kunna uppfylla miljömålet ”Giftfri miljö” behöver vi kartlägga och vid behov undersöka och åtgärda våra förorenade områden. Det är Länsstyrelsen som samordnar detta arbete men kommunen är också delaktig, både som markägare och tillsynsmyndighet.

Ett förorenat område är ett område som är så pass förorenat att de kan riskera att skada eller skapa olägenhet för människors hälsa eller miljön. Ett förorenat område kan vara ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning. Orsaken till föroreningarna kan kopplas till tidigare och nuvarande industrier eller annan verksamhet som påverkat miljön negativt.

Identifiering av förorenade områden

De allra flesta områden som kan misstänkas vara förorenade har kartlagts av Länsstyrelsen eller kommunen. I Kalmar län har knappt 4000 områden identifierats som möjligt eller konstaterat förorenade. Dessa finns inlagda i EBH-stödet, den nationella databasen för förorenade områden. Av dessa ligger knappt 800 i Kalmar kommun.

Inventering av förorenade områden

Baserat på olika prioriteringsgrunder som Naturvårdsverket och Länsstyrelserna har satt har en del av de identifierade områdena utretts vidare genom en så kallad inventering. Detta med fokus på att hitta länets värsta förorenade områden så snabbt som möjligt. Vid en inventering genomför man arkivsökningar, intervjuer och platsbesök för att få en bild över hur allvarlig föroreningen kan tänkas vara och hur den bör hanteras vidare.

Riskklassning av förorenade områden

Vid en inventering görs också en riskklassning där de förorenade områdena delas in i klasser där klass 1 har högsta prioritet och klass 4 lägsta prioritet. Riskklass 1 och 2 kräver i regel mer eller mindre omfattande undersökningar och åtgärder. Riskklass 3 och 4 kräver vanligen mindre åtgärder eller inga åtgärder alls såvida marken inte ska användas till något annat.

De mest prioriterade objekten i länet redovisas i en prioriteringslista. Prioriteringslistan omfattar länets samtliga objekt inom riskklass 1 och några av de högst prioriterade inom riskklass 2. De högst prioriterade objekten prioriteras för fortsatta undersökningar och åtgärder och kan sökas bidrag för hos Naturvårdsverket.

Kalmar kommuns arbete med åtgärder på förorenade områden

Kalmar kommun har ett 100-tal förorenade områden för vilka kommunen antingen äger marken eller har varit verksamhetsutövare. Två av dessa ligger på Länsstyrelsens prioriteringslista och har beviljats bidrag av Naturvårdsverket för undersökningar och åtgärder. Det är Vassmolösa före detta ångsåg och Kalmar före detta Gasverk vid södra Sandås.

Den största andelen efterbehandling av förorenade områden i kommunen sker annars i samband med att kommunen exploaterar mark för byggnation av till exempel bostäder eller verksamheter. Ibland planeras bostäder på förorenade områden, som till exempel på Fredriksskans där marken tidigare fyllts ut, men oftast handlar det om att man träffar på förorenade massor när man undersöker marken innan exploatering. Den vanligaste efterbehandlingsmetoden är att föroreningen grävs bort.