Dödsboanmälan

• Tillgångarna från dödsboet täcker endast eller delvis begravningskostnaden och andra utgifter med anledning av dödsfallet.
• Det finns ingen fast egendom eller tomträtt, i Sverige eller utomlands, knuten till dödsboet.
• Den avlidne var bosatt i Kalmar kommun.
• Alla dödsbodelägare, som har rätt till arv på grund av lag, ska vara överens om att göra en dödsboanmälan. Om någon av dödsbodelägarna begär en bouppteckning ska ingen dödsboanmälan göras.

Det är kommunens socialnämnd som utreder om förutsättningar finns för att upprätta en dödsboanmälan. Uppgifter som är nödvändiga för att utredning ska kunna genomföras är:

• Dödsfallsintyg med släktutredning, hämtas från Skatteverket eller begravningsbyrån
• Kapital- och räntebesked från dödsboets samtliga banker som visar saldot per dödsdagen
• Kontoutdrag från dödsboets samtliga banker per dödsdagen och framåt
• Uppgifter om eventuella skulder
• Den senaste deklarationen
• Prisuppgift eller fakturaunderlag på begravningskostnad och/eller gravsten
• Eventuell fullmakt om annan person än dödsbodelägare företräder dödsboet
• Finns efterlevande maka/make, bifoga kontoutdrag och deklaration även för den personen

En dödsboanmälan gäller om den avlidnes tillgångar inte täcker begravningskostnaderna och övriga kostnader i samband med dödsfallet. Om den avlidne var gift räknar man även med hens eventuella andel i den efterlevande makens eller makans giftorättsgods till tillgångarna.

De pengar som eventuellt finns kvar i dödsboet, efter att en skuld med säkerhet och begravningskostnaderna har betalats, fördelas på de övriga skulderna. Dessa har lika rätt inbördes, vilket betyder att varje fordringsägare får betalt i proportion till sin fordran.

Om den avlidnes skulder är större än tillgångarna kan inte skulderna betalas i sin helhet. Arvingar ärver inte skulder, utan skulder som inte kan betalas med tillgångar ur dödsboet avskrives.

Inkomster som pension, bostadsbidrag, lön eller liknande betalas ut den månaden personen avlider. I vissa fall kan innestående lön betalas ut månaden efter.

Testamente, äktenskapsförord och efterarv kan ibland vara ett hinder för dödsboanmälan. Vid tveksamhet eller då efterfrågade underlag inte lämnas in, kan dödsboanmälan avvisas.

Det är kommunens socialnämnd som ansvarar för att upprätta en dödsboanmälan och skicka vidare till Skatteverket. Efterlevande kan begära en inregistrerad kopia på dödsboanmälan och skicka till de eventuella fordringsägare som finns. Detta kan vara nödvändigt för att de ska kunna skriva av de fordringar som finns i dödsboet.

I vissa fall kan det bli aktuellt att ersätta dödsboanmälan med en bouppteckning. Exempel på detta är om tidigare okända tillgångar uppdagas och att det i samband med detta visar att dödsboets tillgångar överstiger de eventuella skulder som finns. En bouppteckning görs via Skatteverket.

Om den avlidnes tillgångar inte räcker till begravningskostnaden kan du ansöka om ekonomiskt bistånd. De eventuella tillgångar som finns ska i första hand användas till begravningskostnaderna eftersom detta går före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet.

Ekonomiskt bistånd kan beviljas enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen till dödsbo för skäliga begravningskostnader om behovet inte kan tillgodoses med dödsboets egna medel och tillgångar.

Enligt Socialstyrelsens allmänna råd för ekonomiskt bistånd till begravningskostnader ska kostnad för begravning i första hand täckas av tillgångar i dödsboet. Om dödsboet saknar tillgångar helt eller delvis, bör socialnämnden ge ekonomiskt bistånd som möjliggör en värdig begravning. Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader bör i regel inte vara högre än ett halvt prisbasbelopp. Aktuellt prisbasbelopp finns på Socialstyrelsens webbplats.

• Inga räkningar ska betalas efter dödsfallet till dess att utredning är klar.
• Vid prövning av ekonomiskt bistånd till begravningskostnader tas ingen hänsyn till den avlidnes övriga skulder.
• Stoppa alla autogiron, eftersom begravningskostnaderna går före alla andra kostnader i dödsboet.
• Om begravningskostnaden överstiger ett halvt prisbasbelopp och tillräckliga medel saknas i dödsboet, är det den som beställer begravningen som får stå för överskjutande kostnad.
• Omkostnader som till exempel städning och tömning av dödsboet täcks inte av ekonomiskt bistånd.