Ett titthål ner i medeltiden
Krusenstiernska gårdens brunn. Överbyggnaden är troligen från omkring 1870, medan själva brunnen har ett medeltida ursprung.
Krusenstiernska gården visar hur en gård strax utanför Kalmar såg ut under 1800-talet. Fast gårdens brunn grävdes troligen redan under medeltiden, inne i Kalmar stad. Hur hänger det här egentligen ihop?
Vill du hellre lyssna på texten? Inläst text: "Ett titthål ner i medeltiden"
Idag ligger Kalmars centrum på Kvarnholmen, men under medeltiden låg staden intill slottet. Bebyggelsen omgärdades av en försvarsmur. Intill gatan utanför den Krusenstiernska trädgårdsmästarbostaden syns ännu låga rester av stadsmuren. Större delen av Krusenstiernska gårdens tomt ligger inom det medeltida stadsområdet. Marken är en fornlämning och ibland gör trädgårdsarbetarna ofrivilligt arkeologiska fynd av kritpipor, keramik- och tegelskärvor.
I gräsmattan utanför Krusenstiernska gårdens trädgårdsmästarbostad syns en liten sträcka av den medeltida stadsmuren ovan mark. Muren fortsatte bort till stadsporten Västerport, som var placerad där uthuslängan finns idag.
Illustration som visar hur bebyggelsen i medeltidens Kalmar kan ha sett ut. Krusenstiernska gården och dess brunn är markerade med röda linjer (färglagd karta utförd av Lotta Lamke, Kalmar läns museum).
En av medeltidsstadens portar, Västerport, låg precis vid Krusenstiernska gårdens byggnader. Från porten ledde en av stadens huvudgator in i staden. Där låg en gård med en brunn som nämns i en text från början av 1400-talet. Antagligen är det just den brunnen som nu finns i Krusenstiernska trädgården. Brunnen har imponerande mått. Diametern är 2,5 meter och djupet 14,5 meter. Som jämförelse är ingen av Kalmar slotts brunnar djupare än drygt sju meter.
Den 14 meter djupa brunnen är stensatt ända ner i botten. Vid normalt vattenstånd rymmer den ungefär 60 m³ vatten. Teckning utförd av Dagmar Selling efter uppmätningsritning från 1979 av Rudolf Berg, Stadsingenjörskontoret Kalmar. (Illustration ur boken Kalmar stads historia II)
Vid mitten av 1600-talet flyttades hela Kalmar stad till Kvarnholmen. Läget intill slottet hade nämligen lett till en katastrof vid Kalmarkriget 1611–1613. När de danska trupperna tagit sig innanför stadsmurarna tvingades slottets försvarare att avfyra sina kanoner mot den egna staden. Då påbörjades en diskussion om att flytta Kalmar för att skapa fria ytor omkring slottet. Den nya staden började byggas omkring 1650 och efter rivningen av Storkyrkan 1678 antas den gamla staden i stort sett ha varit jämnad med marken.
Det medeltida stadsområdet låg inte öde länge innan marken började användas till trädgårdar och planteringar. Där Krusenstiernska gården ligger idag fanns under tidigt 1700-tal fyra trädgårdstomter. I mitten av 1700-talet hade hus byggts på tomten med brunnen. Den beskrevs då som ”Extra rådman Gallatz hustomt och kålgård”. År 1762 slog handelsmannen Jonas Löfberg ihop tomterna. Han kan ses som grundaren till den nuvarande Krusenstiernska fastigheten.
Omkring 1840 hade de flesta byggnaderna på gården hunnit byggas. I en text från 1843 beskrivs trädgården som mycket vacker, med fruktträd, buskar, bersåer och ett prydligt lusthus. År 1872 köptes gården av handlaren Sven Söderberg som lät upprätta en trädgårdsritning, Där syns brunnen tydligt. Kanske var det Söderberg som lät bygga den del av brunnen som syns över mark. Den byggdes troligen några år innan Hermina von Krusenstierna flyttade hit 1874.
Illustration som visar hur det kan ha sett ut i Gamla staden omkring 1830. Krusenstiernska gården och dess brunn är markerade med röda linjer. Gården har i stort sett haft samma utbredning sedan 1762, då handelsmannen Jonas Löfgren slog ihop tre mindre tomter. (Färglagd karta utförd av Lotta Lamke, Kalmar läns museum)
”Plan öfver Herr Consul S. Söderbergs Trädgård I Kalmar Gamle stad” Karta upprättad 1872 av dåvarande ägaren Sven Söderberg. Trädgården har bevarat sina huvuddrag sedan dess. Observera att norr ligger snett ner mot vänster på kartan. De tunna svarta strecken visar hur man senare planerade att dela upp trädgården i ett antal mindre villatomter.
Fotografi av brunnen. Bilden är odaterad, men ser ut att vara från tiden omkring sekelskiftet 1900. Vilka kvinnorna var är inte känt. Troligen hör de till den typ av tillfälligt anställda som nämns i texten om gårdens brygghus. Kanske skulle de just hämta vatten till en stortvätt.
Fotografi taget i samband med renovering av brunnens pappklädda tak 2021. Underst fanns ett ålderdomligt pappskikt bevarat. Denna typ av papp, våder av halvyllepapp impregnerade med stenkolstjära, började tillverkas på 1860-talet. Tidigare under 1800-talet bestod takpapp av pappark i rålump som doppats i trätjära. På det takfall som visas på bilden lät man vid renoveringen den gamla pappen ligga kvar under det nya skiktet.
Fler sidor inom temapunkter i trädgården
A. Herminas hus
Välkommen in i Herminas värld!
B. Porslinet
Det ostindiska arvet.
C. Brygghuset
Ett hus för hushållets grovgöra.
D. Drivbänken
Bänkgården – trädgårdens verkstad.
E. Blomsterlisterna
Blomsterprakt vid gången mot lusthuset.
G. Höstbergamott
Pergamutter och Bunkakänger – 1800-talets päronsorter.
H. Gräskvarteren
Trädgårdens ursprungliga gräsmattor.
I. Fruktspaljén
Spaljering gav prydnad och högklassig frukt.
Temapunkterna - översiktskarta
Klickbar karta för samtliga temapunkter i trädgården