Spaljering gav prydnad och högklassig frukt

Enkel skiss på spaljeträd med fem grenar, eller våningar, i sidled.

Principskiss på en vertikal palmett med fem våningar. Joh. Böttner, Nils Blomgren. Trädgårdsmästaren, 1926.

I den Krusenstiernska trädgården har det stått över 20 spaljerade fruktträd utmed de södervända planken. Försäljningen av frukt var en viktig inkomstkälla för familjen. Tack vare den extra prima kvaliteten kunde man ta särskilt bra betalt för den frukt som vuxit på spaljéträden.

Spaljering av fruktträd har både estetiska och praktiska syften. Ett spaljerat träd är ett vackert inslag i en trädgård och vittnar om trädgårdsmästarens yrkesskicklighet. Planket ger skydd mot nordanvinden och det soliga läget ger ett fint mikroklimat, så att säsongen förlängs. Läget och en intensiv skötsel med återkommande beskärningar och fruktgallring gör frukterna särskilt stora och söta. Solbelysningen ger dem också en extra vacker färg.

Mot planket fästs en spaljéställning av träribbor eller järntråd som stöd för trädets form. Kärnfrukter, som äpple och päron, kan spaljeras i en mängd olika former som indelas i palmetter eller kordonger. Palmetter är flerstammiga, medan kordonger har en stam. Stammar och huvudgrenar kan vara lodräta, vågräta eller lutande. Stenfrukter – som plommon, persika och aprikos – brukar i stället spaljeras i en solfjäderform, eftersom deras grenar ibland dör bort och de då lättare kan ersättas utan att formen vanställs.

Skiss över ett spaljéträd i solfjäderform.

Principskiss av solfjädersform. Axel Pihl. Handbok i svenska trädgårdsskötseln, Fruktodling på kalljord, 1872.

Urklipp från en bok, där en skiss visar hur en horisontell enstammig spaljé ser ut.

Kordongen är en enstammig spaljé. Här en horisontalkordong. O F Holmsten. Praktisk trädgårdsbok, 1893.

Skötseln av ett spaljéträd kräver åtgärder under hela växtsäsongen. Vid val av trädets form bör noteras att fruktträd lättare sätter fruktknoppar på vågräta grenar än lodräta. Vid uppbyggnad av trädet binds de ledande skotten som ska bli huvudstammar i den form man önskar, flera gånger under sommaren allt eftersom det växer. Efter vårbeskärning görs beskärningar av de skott som ska bli fruktbärande vid två-tre tillfällen under sommaren. Vid risk för kalla frostnätter under blomningstid kan blomningen försenas genom att spaljéträden täcks med säckväv eller granrismattor för att vårsolen inte ska väcka blomknopparna för tidigt. Vid riklig fruktsättning utförs gallring av frukten.

En trädgårdsritning från 1872 visar att åtta spaljerade träd stått mot planket, som dock låg något längre söderut än dagens plank. Idag finns ett träd vid planket: ett stort päronträd av sorten ”Bonne Louise d´Avranches”. Eftersom spaljéskötseln upphörde för många år sedan har trädet förlorat sin form och skjutit i höjden. Med början hösten 2022 anläggs här en ny rad av spaljépäron, formade som vertikala palmetter med sex våningar.

Vi känner inte till exakt vilka spaljéträd som stått i den Krusenstiernska trädgården. Normalt var det exotiska frukter som persikor och aprikoser, eller särskilt värmekrävande sorter av äpple, päron och plommon som spaljerades mot plank. Några noteringar om persikor eller aprikoser i Krusenstiernska trädgården finns inte, men flera värmekrävande päronsorter nämns. Några av dem används i den nya fruktspaljén.

Krusenstiernska gårdens röda plank.

Planket innan spaljéerna byggts och träden planterats.

Fler sidor inom temapunkter i trädgården

A. Herminas hus

Välkommen in i Herminas värld! 

B. Porslinet

Det ostindiska arvet.

C. Brygghuset

Ett hus för hushållets grovgöra.

D. Drivbänken

Bänkgården – trädgårdens verkstad.

E. Blomsterlisterna

Blomsterprakt vid gången mot lusthuset.

F. Brunnen

Ett titthål ner i medeltiden.

G. Höstbergamott

Pergamutter och Bunkakänger – 1800-talets päronsorter.

H. Gräskvarteren

Trädgårdens ursprungliga gräsmattor.

Temapunkterna - översiktskarta

Klickbar karta för samtliga temapunkter i trädgården

Senast uppdaterad: 9 februari 2023
Publicerad: 31 oktober 2022